Här är såret sett från ena sidan. Man ser att det är en liten bula (svullnad) där. Trots svullnaden så är han inte varm eller särskilt jätteöm över såret och han har fortfarande ingen feber:
Så här ser såret ut från andra sidan:
Och så avslutar jag med en närbild rakt framifrån - observera att detta är taget direkt efter att jag tagit av förbandet och innan jag rengjorde såret. Jag klippte sedan även av de hårstrån som hänger ner i sårkanterna. Såret verkar således ha slutat blöda nu:
Idag behövde jag inte bremsa Nadal för att få behandla såret! Han skötte sig hur fint som helst och jag behövde ingen assistans alls - vare sig när jag lade om såret eller då jag medicinerade honom. Han var lite på sin vakt, men reagerade bara en enda gång när han tyckte att det gjorde ont, och då gjorde han det genom att lyfta det ANDRA bakbenet och vifta lite grann med det.
Det klurigaste momentet var när jag hade satt in nålen i halsmuskeln och sedan skulle försöka sätta dit sprutan och fixa med det. Jag hade tagit ut honom i en av boxarna och ville inte sätta fast honom i något grimskaft för den händelse han skulle få penicilinchock. Alltså hade jag bara grimman att hålla i, men jag behövde båda händerna för att sätta dit sprutan och kontrollera så att jag inte träffat något blodkärl osv. Efter en stunds tålamod så stod han faktiskt stilla så att jag kunde fixa även med detta helt själv! Min fina, duktiga kille!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar