Sedan senaste återbesöket så har vi fortsatt att noga följa instruktionerna från veterinären. Det innebär sjukhage/-box och lugn igångsättning med ridning i skritt och progressivt ökande antal minutrar i trav.
Förutom lite gräsningspromenader för själen så försöker vi också få in lite cavaletti-"jobb" vid hand (citationstecken eftersom jag anar att det inte är särskilt jobbigt). Stallet har ingen hinderpark (ännu) men ägarna har varit gulliga nog att kapa till några gärdsgårds-störar som vi får använda istället. Bra för att få Nadal att böja lite på lederna.
Det tråkigaste just nu är att Nadal i stort sett är isolerad från de andra hästarna. Sjukhagen är förvisso i direkt anslutning till storhagen så han kan se de andra hästarna. Sjukhagen är dessutom utformad så att den är öppen mot en sjukbox så Nadal kan gå in eller ut när det behagar honom (så länge vädret tillåter). Därmed så kan han även hälsa på de andra hästarna när de tas in i stallet för skötsel inför ridning. Men utöver det så är han ju rätt isolerad från de andra och får inte så mycket vardaglig stimulans, vilket märks rätt väl vid ridning. Jag ser sååå fram emot nästa återbesök och hoppas på att då få lov att släppa ut Nadal till flocken.
Bilderna: gräsning, upptäcktsfärd i stallet, ridturer, cavaletti.
