Sol och värme!

Så varmt och skönt ute den här veckan, härligt med töa! Idag skrittade vi ut i tre timmar och njöt av solen. Det blev lite övergångar också så Nadal fick upp värmen i kroppen och passade på att dricka ur ett par pölar längs vägen.

Vi provade en ny väg som var jättetrevlig så dit kommer vi rida igen! Tror att vi till och med kan komma ut till vattnet och möjligen lite badmöjligheter sedan när vädret tillåter.

Vi mötte en del folk som var ute och promenerade och Nadal tyckte att det var väldigt märkligt att det inte bara var vi i skogen... Fast han var rätt tittig överlag idag.

Det töade så vackert från ett uthustak som vi red förbi: det såg ut som att det trillade små juveler från taket (se sista bilden). Utöver det så fick vi vara med om två ordentliga takras. Ett när vi red förbi en fd butik (Nadal tvärvände och ville dra därifrån men var inte så svårövertalad när jag hejdade honom). Det andra kom på stallplan när jag hade suttit av. Stackarn, som han haft hjärtat i halsgropen idag.

Stökig vårvinter

I förra veckan var det lite stökigt i hagen och Nadal hamnade i vägen. Han blev både sparkad och biten, med lymfangit, penicillin, metacam och lindade ben som resultat. Vi delade upp hästarna i valack-hagen så nu går de två-och-två ett tag. Verkar funka fint.

Idag red vi ut med Anna + Bobson och Lotta + Tindur. Mest skritt men även en bit trav. Lite spökigt var det, men inte värst. Vi mötte flera skotrar som visade så fin hänsyn. Alla hästarna tog det jättefint att de körde förbi, sakta och försiktigt men rätt nära. Och sååå fint väder!

Efter ridturen så tog vi en fika i hagen. Solen gassade och Nadal var nyfiken och ville provsmaka allt. Det var visst inte lika gott som han hade trott/hoppats. Mycket mysig dag!

(Anna och Lotta har fotat)

"Klaustrofobi"

Det bara snöar, snöar och snöar. Och snöar. Alldeles oavsett vad SMHI säger. Och mina vanliga ridvägar har bara plogats en kort bit, så det längsta jag kommer på dem i dagsläget är 5-6 km, sen får jag vända. Lite klaustrofobisk upplevelse, måste jag säga. Det känns heller inte helt juste att tvinga Nadal att ta sig fram några längre sträckor i djupsnön bortanför där det är plogat, när det också delvis har kört skotrar där som gör underlaget lite mer oförutsägbart. Så därför vänder vi oftast.

Så vi har helt enkelt fått hålla oss till att rida fram och tillbaka på våra kortsträckor och har försökt träna på lite detaljer. Vi har också lekt lite i liberty på ridbanan, och då gjort lite stick to me-lek, circling och hoppat över ett par sockerbitar. Men så kom jag på att man kan rida över järnvägen och ta en väg genom grannbyn och söderut, och eftersom det är en väg mellan byar så är det plogat!

Så i helgen har vi varit ut på en tur på 20 km - yay! Lite spökigt och drygt framförallt genom byarna, men jag försöker påminna mig om att det är bra träning också - miljöträning. Men jobbigast är nog ändå järnvägsövergången, mest för att jag blir så nervös och stressad inför risken att tåget ska komma, och att bommarna börjar sänkas och klockorna pingla (eller snarare dåna!), så där har jag ett stort motstånd som jag måste komma över varje gång jag vill rida ditåt.

Och jag har börjat fodra på Nadal lite extra nu också, delvis med tanke på pälsväxling, men också för att jag tycker att han tappat lite form.