Hav, mygg, träck och makadam

Förra söndagen skrittade vi ut till havet tillsammans med Anna och Bobson samt Lotta och Tindur. En härlig fika-tur! Idag skrittade vi för oss själva bland massor med mygg och jag passade på att plocka ett träckprov från Nadal när vi var nästan hemma. Tidigare i veckan har vi ridit på som vanligt. Fast dressyrpasset var så långt bort att vi fick ta transporten dit. På gårdagens distanspass hade myggorna kommit ut i full kraft. Vi tog oss ut på en sväng som vi inte ridit på nästan två år. Förra året hade vägföreningen/markägarna satt upp en spärr under en viadukt så att vi inte kunde komma förbi på nåt säkert sätt. Igår låg spärren ihoptrasslad så att vi i alla fall kom förbi. Tyvärr har de då istället lagt ut massor med makadam både här och där. Vår härliga galoppväg is no more... 😪
Söndag = träckprov.

Söndagstur till havet med Anna och Bobson samt Lotta och Tindur.

Fikapaus

Nadals fikasällskap hemma i stallet

Häggen blommar!

Bland vindkraftverk

Vi har haft en bra ridvecka, men dagens ritt var årets hittills tveklöst bästa! Efter lite tjat och övertalning fick vi med oss Anna och Bobson och körde iväg till ett lite mer bergigt parti av landskapet. Planen var att spana in en väg som jag hoppades ska kunna funka för konditionsträning i backe. Vi bor ju i en hopplöst platt del av världen och ibland är det backigt på tävling.

Både omgivningarna, vägunderlaget och backen (och vädret!) var långt över förväntan och jag red runt med ett fånigt flin hela dagen! Hit är det definitivt värt besväret att köra en bit för att få just träning i backar. Den bästa av backarna som vi provade var ca två kilometer lång. Kändes som att vara i typ Dalarna. Very nice. Även Nadal kändes nöjd och glad. Längtar redan tillbaka.

Bilder i helt random ordning nedan. Hade svårt att välja bilder, så det blev många... Plus en liten filmsnutt. Flera av bilderna är tagna av Anna, tack för dem!

Fika efter ridturen

En av backarna

Detta var favoritvägen. På väg neråt och hemåt.

Som sagt, en hel massa vindkraftverk!

Lite snö kvar i skidbackarna

Gillar denna bilden jättemycket! Varmt och härligt med nöjda hästar efter lite jobb. Och dramatiska moln!

Skönt att kissa när man kommer hem 😊

Så åker vi väl hemåt då.

En liten sträcks längs en sjuttioväg. De flesta saktade ner fint.

Skritt-vecka

Veckan efter tävling har vi tagit det lite lugnare och skrittat (och gräsat...) mest. Vi har dock också känt lite på både traven och galoppen samt tagit några vändor i klätterbackar.EEtt kort dressyrpass blev det också.

Frulle i hagen

Lovisedalsritten 2019

Dagen började och slutade med vinterjackan på men däremellan hade vi upp till 21 grader varmt under ritten! Och på kvällen tog jag på mig jackan för att jag tröttfrös och frös efter att ha varit i solen hela dagen.

Vi åkte ap-tidigt på morgonen eftersom jag ville komma fram med god marginal för att slippa stressa innan tävlingsstart. Och eftersom jag vaknade tidigt... Även denna gång åkte jag utan hinknisse. Vi var framme drygt tre (!) timmar före start, vilket kanske var lite väl god marginal men som också var jätteskönt. Nadal hann äta en hel del, till och med kissa. Vi kunde välja en bra plats i vilområdet så att jag inte också behövde fixa en plats för snabb-groom, vilket var skönt. Det var ju även denna gång en tempo-klass (clear round 40 km), så vi behövde inte skynda oss in till pulsning.

Nadals mamma Nazira tillsammans med sin stallkamrat Elettra var med i samma klass, och vi gjorde sällskap genom ritten (med Christina och Ulrika som piloter). Nazira tyckte att hon var klar med Nadal sedan väldigt länge tillbaka och tyckte att han skulle hålla behörigt avstånd 😁 Vi hade även sällskap med en annan tjej (Jenny) och hennes snabbtravande arab Erik. Mycket trevligt sällskap idag också!

Efter första slingan var Nadal heeelt tvuuuungen att rulla sig innan han kunde slappna av. Eftersom det var så pass varmt tyckte jag att det fick vara ok. Jag hann vaska av honom och efter en timme i vilan så hade han torkat så pass att jag kunde borsta av det grus som fanns kvar i sadelläget. Även efter målgång ville han rulla, vilket ju var helt ok då. Han rullade sig länge och väl! Matte hade som vanligt svårt att äta hela dagen. En drickyoghurt, en halv macka och en banan (som jag dock fick dela med Nadal) till frukost, te, vatten och kexchoklad under resten av tävlingen. Mackorna gick dock åt under körningen hem!

På förbesiktningen pulsade Nadal in på 36, efter första slingan på 44 och vid slutbesiktningen på 40. Sammantaget med vår ridtid innebar det att vi vann klassen - igen! I den mån man kan vinna i en CR.

Innan vi åkte hem så försökte vi fota mor och son med prisrosetterna. Nazira visade sin "glädje" över projektet men blev till sist distraherad av något så att vi kunde få till nåt ok foto iaf.

Medan jag flyttade alla prylar till finkan och packade undan allting så försökte Nadal lasta sig själv flera gånger ❤️ Han kunde inte riktigt förstå varför vi gick fram och tillbaka så många gånger... Men så blev han ju nöjd sedan när jag pekade åt honom att kliva på.

På väg!

Det blev lite prylar att släpa på...

Kissa. Duktig kille!

Morsan Nazira. Första försöket till foto på de två...

Missnöjd Nazira

Första vilan. Efter veterinärkontrollen så vilar man = stå still och halvsova, sa Nadal.

Fint veterinärkort!

Det gick lite bättre efter ritten.

Det gick ju rätt bra, det här! 😃