Det bara snöar, snöar och snöar. Och snöar. Alldeles oavsett vad SMHI säger. Och mina vanliga ridvägar har bara plogats en kort bit, så det längsta jag kommer på dem i dagsläget är 5-6 km, sen får jag vända. Lite klaustrofobisk upplevelse, måste jag säga. Det känns heller inte helt juste att tvinga Nadal att ta sig fram några längre sträckor i djupsnön bortanför där det är plogat, när det också delvis har kört skotrar där som gör underlaget lite mer oförutsägbart. Så därför vänder vi oftast.
Så vi har helt enkelt fått hålla oss till att rida fram och tillbaka på våra kortsträckor och har försökt träna på lite detaljer. Vi har också lekt lite i liberty på ridbanan, och då gjort lite stick to me-lek, circling och hoppat över ett par sockerbitar. Men så kom jag på att man kan rida över järnvägen och ta en väg genom grannbyn och söderut, och eftersom det är en väg mellan byar så är det plogat!
Så i helgen har vi varit ut på en tur på 20 km - yay! Lite spökigt och drygt framförallt genom byarna, men jag försöker påminna mig om att det är bra träning också - miljöträning. Men jobbigast är nog ändå järnvägsövergången, mest för att jag blir så nervös och stressad inför risken att tåget ska komma, och att bommarna börjar sänkas och klockorna pingla (eller snarare dåna!), så där har jag ett stort motstånd som jag måste komma över varje gång jag vill rida ditåt.
Och jag har börjat fodra på Nadal lite extra nu också, delvis med tanke på pälsväxling, men också för att jag tycker att han tappat lite form.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar