2018-05-05

Hindrad i viadukten

I veckan har vi hunnit ta TVÅ ridlektioner för Ulrika. Vi har ju just börjat om med dressyrträningen igen efter vintern och det känns som att det var bra att ha två pass ganska tätt inpå varandra för att kicka igång lite mer. Dessutom har vi nästa lektion redan på måndag igen! Det känns som att det börjar lossna lite med takt, tempo och form. I alla fall i traven.

Idag var vi ut på ett för oss lite snabbare galopp-pass där vi bitvis snittade på 20 km/h. Nadal var avslappnad och i huvudsak otittig så det var riktigt roligt! Vi var på en av våra, eller i alla fall mina, favoritvägar. Det är en skogsbilväg som bara går och går utan att ta slut. Och det går att rida ett par rundor också om man skulle vilja det. Men idag, precis när vi skulle vända och rida hem, så upptäckte vi ett nytt bekymmer på den vägen: markägaren har fått för sig att sätta upp ett nätt litet hinder under en viadukt... Det går nog att öppna och ta sig igenom, men dels stör det vår rytm och dels känns det inte helt bra att stå och mecka med vad som ser ut som ett nylon-nät med stora maskor som "någon" skulle kunna stoppa in en hov i och fastna på ett så fint sätt... Men jag lär väl komma över det och göra't ändå för att kunna rida där. Vilka de "ovälkomna gästerna" är framgår inte och om det är vilda djur så tänker jag att de nog inte låter sig hindras av detta lilla hinder?

Efter ridturen tog vi en liten kort fika i ena lill-/sjukhagen. 






Det lilla hindret under viadukten

Efter dusch måste man rulla sig i leran - det är nog lag på det!

På båda sidorna!

Inga kommentarer: