Sedan sist så har vi ridit, på ridbanan och längs en slinga i skogen. På ridbanan har vi just nu mycket fokus på övergångar, som inte riktigt är så smidiga och lätta som jag skulle önska. I skogen har vi fokus på avslappning och att ha kul. Vi brukar rida ut med Anna och kloka och lugna Tulo. Det finns en väg vi brukar ta som blir 8 km tur och retur. Den är jättefin, i alla fall nu när det är snö på backen. När den töar upp så är det risk att den inte är lika trevlig eftersom de lagt ut sprängsten längs hela vägen. Dessutom måste man rida tillbaka samma väg som ut (i alla fall nu på vintern) vilket är lite synd. Vägen går över tre broar, så det blir sex bro-övergångar på en tur. Alla broarna märks dock inte av så mycket under all snö, men det blir ändå bra träning - det låter ju annorlunda när vi går över dem.
Vi har skrittat sträckan i mörkret och i veckan provade vi på att trava - i mörkret. Det gick fint. Vi fick lite galopp i uppförsbackarna. Idag tog vi samma tur igen, i dagsljus och med Anna och Tulo. Det blev mer galopp nu. När jag väl lyckas slappna av i den så är den riktigt trevlig. I en krök på hemvägen ligger dock, enligt Nadal, ett hästätande vatten-/sjöodjur i en pöl och lurpassar. Vi kom i galopp förbi denna plats (det var inte meningen, men Nadal var lite seg att lyssna på mina förhållningar) och det resulterade i att han skyggade undan odjuret så att jag tror att han skrämde upp sig själv och tog sats framåt för att dra därifrån. Nä, jag satt inte kvar... Men han stannade och väntade på mig så jag kunde sitta upp igen. Efter en stund hade han samlat sig igen och vi kunde trava hem i lugn och ro. Jättenöjd med dagen trots avåkningen. Kanske dags att ta med en tårta (eller tre) till stallet snart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar