2017-11-12

Rättviksritten

Igår var vi i Dalarna och red Rättviksritten tillsammans med Anna och Bobson. Eftersom det var Anna och Bobsons första ritt så tog vi en prova-på som gick över 20 km. Båda hästarna skötte sig jättefint och banan var jättetrevlig med väldigt fina ridvägar. Möjligen lite väl mjuka stigar på sina ställen, men det är ju också en sportspecifik svårighet. Det är så härligt att rida i Dalarna med det ständigt kuperade landskapet och med några riktigt, för oss som lever i plattland, utmanande backar. Bra träning! Det hade också börjat snöa under natten och det fortsatte att falla lite under ritten, men som tur var så hade det inte hunnit bli så mycket på marken och det var heller inte så isigt, så vi klarade oss utan både snösulor och brodd. Men mysigt med snö! Och ett mycket trevlig avslut på tävlingssäsongen.

Lite mindre roligt för mig var att notera att även fast vi hade sällskap med oss så blev Nadal otroligt känslomässigt uppjagad över att vara på tävlingsplats. Det tog honom 1 minut ungefär att börja stress-bajsa och ute på banan så ville han springa fort-fort och jaga framförvarande ekipage som inte ens fanns eftersom det bara var vi och A + B i hela klassen. Vi fick verkligen jobba för att få till en lugnare jogg-liknande trav. Och avslutningsvis så drack Bobson som en svamp, vilket var roligt att se, medan Nadal knappt ville titta åt vattnet förrän vi kom hem. Så vi har lite att träna på och det svåra är att det är saker som endast kan tränas under tävlingslika förhållanden, så det blir nästa års utmaning, tänker jag.

Lite bilder från dagen:
Vantar på tork.

Oljepåfyllning.

Siljan!

Vilplats och vet-check var i ridhuset - skönt!



Alla som red CR40 hann gå iväg till start innan jag kom på att fota - det var annars en cool syn med en lång rad med fina hästar längs ridhusväggen.

Banan börjar med att runda travet.

En spänd kille som tittar på allt som rör sig, och det mesta som inte gör det.

Mycket lugnare i skogen.




På den här vägen (tror jag att det var) var det aningens halt, men det var ungefär det enda stället och det var ingen större fara.


Väldigt mjukt underlag här under kraftledningarna.

Godkända!

Fin rosett!

Inga kommentarer: