Igår blev det bara pyssel av Nadal i stallet. Framföralllt fick jag stå länge och försöka reda ut manen på honom då han fått en ordentlig trollknut som suttit där i någon vecka eller så. När vi nu äntligen var hemma vid stallet så tyckte jag att det var dags att ta tag i knuten. Det tog tid, men det gick!
Idag tänkte jag att vi skulle passa på att inviga ridbanan och leka lite games där samtidigt som Nadal skulle få ha på sig sadel och bett igen. Det har ju gått så bra med både sadel och bett att jag trodde det skulle vara en piece of cake för min lillgubbe, men i efterhand inser jag att jag siktade en bra bit över målet med tanke på att ridbanan faktiskt är ny för både Nadal och mig...
Jag hade hängt ett par stigbyglar på sadeln med hjälp av ett par snören. Innan vi gick från stallet så la jag dem över sadeln så att jag kunde ta ner dem när vi väl var på ridbanan, och det var nog tur det, för Nadal fick för sig att han idag skulle bocka med sadeln på! Det är första gången jag ser honom bocka och det var så osannolikt att jag nästan inte kom mig för att flytta på mig eller vifta åt honom när han nästan bockade över mig. Trodde nästan inte att han skulle sluta men det gjorde han så klart. Stigbyglarna låg kvar där jag lagt dem så vi gick ett par varv runt ridbanan tills han varvat ner och gillat läget med sadeln.
Då tog jag ner stigbyglarna och det var väl inget märkvärdigt, tyckte Nadal. Tills han fick för sig att stoppa en av dem i munnen och den fastnade i hans nederkäke. Precis när han började få panik så gick snöret sönder så att stigbygeln föll till marken. Så himla skönt att jag hade satt fast dem i snören bara och inte i stigläder! Är det någon mer som råkat ut för något sånt här? Brukar unghästar fastna på det här viset? Jag vågade så klart knappt låta honom nosa på stigbyglarna nåt mer men försökte leka lite mer med yoyo-game och circling game, fortfarande med stigbyglarna hängandes. Men nu kändes det obehagligt med de där stigbyglarna eftersom jag inte vill att han ska fastna i dem igen! Efter en stund tog jag loss dem och la de på marken så fortsatte vi med sadel och bett på bara.
En traktor med någon sorts väggrensröjare hade kört förbi ett par gånger medan vi stod i stallet och donade. Två svängar - en vända åt varje håll längs vägen - trodde jag innebar att traktorn inte skulle komma tillbaka. Men se, det gjorde den! Och den lät lite mer än de förra vändorna när den tjongade i nån sten och tog nåt sly. En redan uppvarvad Nadal blev nervös och ville sticka därifrån. Tur att jag har ett långt rep så att han kan få skutta iväg några galoppsprång, eftersom han stannar sen, men idag var jag inte helt säker på att han faktiskt skulle stanna! Vägen går precis bredvid ridbanan och väggrensröjaren var på vår sida vägen. En riktig utmaning för både Nadal och mig.
Allt gick bra och när den farit förbi så försökte jag få både mig och Nadal att koncentrera oss på att göra figure 8 runt ett par hinklock. Gick sådär, måste jag säga. Nadal ville nog helst sitta i mitt knä, verkade det som. Men utifrån omständigheterna så får jag väl vara nöjd med dagen. Det blev lärorikt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar