Julaftons-ritt

Jag kommer ihåg förra julen; jag tog ut Nadal på en promenad och såg fram emot att få rida honom i snön när vi kommit förbi byn. Så blev det inte. Han var inte riktigt ridbar den dagen utan jag fick vackert sitta av och njuta av promenaden istället.
I år finns ingen snö och det småregnade, men jag såg ändå fram emot en ridtur. Det skulle bli vårt första riktiga konditionspass. På med den nya pulsmätaren, blöta upp pälsen, plus på med lite blågel för säkerhets skull. Ingen puls på en gång men jag tänkte att det fick komma senare då. Iväg drog vi!
Det är tyvärr fortfarande isigt på sina ställen så jag fick anpassa intervallerna lite. Men vi fick ihop fyra travintervaller om fem minuter, ca. Med lite is-anpassningar. Sen kikade vi in på några stigar som jag varit nyfiken på ett tag. Ena var för isig, andra tog slut i ett dike men den tredje ska vi undersöka mer sedan! På hemvägen tog vi någon travintervall till.
Totalt var vi ute i drygt två timmar. Pulsen har jag ingen riktigt bra uppfattning om hur den legat. Jag fattar tydligen fortfarande inte hur klockan funkar. Efter en timme började den visa pulsen men efter ett tag började den visa tiden istället...
Och jag fick mig en lektion i konsekvenserna av direct line-thinking när Nadal mycket tydligt visade att han tyckte vi skulle gå hemåt medan jag envisades med att fortsätta att svänga bortåt. Istället för att använda mig av psykologi så använde jag mig av tyglarna. Nadal tyckte det var höjden av oartighet och var lika tydligt med det.
Vi kom överens till slut och kom hem nöjda o glada. Det var en jättehärlig tur, trots regnet, som jag knappt märkte. Ser fram emot fler såna här turer!
Ja, och så en sammanfattning: 12 km, 2 h 10 min. Skritten gick inte så fort, traven låg på ca 10 km/h. Lite fortare när det gick hemåt. :-)

Bild från i november, men det ser precis likadant ut idag. Lite blötare bara.

GOD JUL!