Idag red vi ut på vad som var tänkt att bli en skritt-tur. Längs en av skogsvägarna kom jag dock på att det vore bra att träna lite galoppombyten eftersom det vore bra om vi kunde göra sådana på tävling utan alltför stora åthävor. Planen var att öva på enkla byten, alltså bryta av till trav, fatta ny galopp, och att lägga till ett röstkommando på det. Det roliga var att Nadal väldigt snabbt förstod vad jag bad om och började själv erbjuda flygande byten efter en stund. Skogsbilvägen som vi var på lämpade sig ypperligt: svag-svag lutning uppåt och många kurvor, så det hjälpte så klart till. Till saken hör också att vi gjorde detta med hjälp av en halsring bara, och lät tyglarna hänga helt lösa. Men sååå kul! Blir spännande att se hur det funkar nästa gång.
Igår red vi lektion för Ulrika igen i höstgrått och småregnigt väder (bilder nere). När jag satt upp så kändes Nadal väldigt "luftig", eller hur jag nu ska förklara. Han kändes kort och hög i sin gång. När vi värmde så hann jag till o med fundera över om det var nåt tok - med sadeln eller annat - för han var inte som han brukar. Men när lektionen började så tyckte Ulrika att han såg fin ut och att vi skulle tacka för hans fina erbjudande om att arbeta mer samlat. Så det försökte vi göra. Jag tycker inte att någon av bilderna från lektionen riktigt stämmer med min upplevelse, men jag lägger ändå upp ett par. Om inte annat så ser man tråkvädret.
I veckan har jag varit hemma och lite krasslig så det blev annars inte så mycket ridet. Men i söndags hade vi ett kortare snabb-pass med mest bara galopp. En av målsättningarna var att se hur han navigerar i nedförslutningar och det gick fint att be honom samla ihop sig för dem. När han tyckte att det lutade för mycket så bröt han av till trav. Klok kille.
Dagen innan det så var vi ut med Anna och Bobson på en fika-, samla- och utforska-tur (bilder nere). Fikade på ett av våra vanliga ställen i skogen och sedan plockade Anna både blåbär och svamp på hemvägen. Vi passade också på att testa en ny stig. Den visade sig gå ut mot något myraktigt. Jag och Nadal stannade då och väntade medan Anna gick och kikade med Bobson vid hand. Mycket bra övning för Nadal när de försvann ur syn- och hörhåll. Ännu bättre när de kom tillbaka till oss (istället för att vi gick ikapp). Stigen var helt enkelt för sank för att vara värt det. Synd.
Ja, vi hann med några fler skritt-turer förra veckan, men de var rätt ordinära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar