Upp som en sol och ner som en pannkaka - minst sagt!

Jaha, helgen var kanontrevlig - promenader, lekar, mys i hagen o sånt. Som jag längtat efter detta hela vintern och hela tiden Nadal varit skadad och som jag njutit hela den här helgen! Och vad händer? Nadal går och skadar sig igen (känsliga läsare: varning för foton). Ett likadant skärsår, men den här gången på höger bak och högst upp på karleden. Va f*n, ska vi aldrig bara få slappna av!!!? Och varför är det bara Nadal, av totalt åtta unghästar i den hagen, som går och gör illa sig? Igen och igen!?


Det blev till att åka in till distriktarn och sy - tänker inte ta några som helst chanser den här gången utan gör allt jag kan för att han inte ska utveckla svallkött eller nåt annat jobbigt. Fick låna en transport av snälla, snälla cissi och bäst som jag stod där hos veterinären så dök fantastiskt snälla Anna upp. Vi hade haft sms-kontakt så hon visste vart jag var och jag hade faktiskt stått och tänkt att jag skulle be henne komma förbi om hon hade möjlighet. Så jag blev så himla glad att hon kom och höll mig sällskap resten av kvällen - som blev lång! Från veterinären bar det av tillbaka till stallet där Nadal nu står på boxvila i 10 dagar (jisses, vågar inte tänka på hur explosiv han kommer vara efter det...). Så det blev lite pyssel med att ställa iordning allt där också.


Den veterinärnotan gick på nära nog 10.000:-! Tur att man har en bra försäkring. Och tur att det fortfarande är inom samma självriskperiod. Dessa är nog de enda två sakerna som det är något "tur" med i det här sammanhanget.


Min lilla, lilla gubbe. Varför går han och gör sig illa hela tiden? Nu har jag i alla fall till 100 % bestämt att vi inte vill bli kvar på det här stallet till hösten - jag vill inte att han ska gå i den hagen igen. Så om det är någon som känner till en lösdrift, eller i brist därpå ett helt vanligt stall, där det finns plats för en ung, snäll, liten arabvalack så är jag INTRESSERAD! Vill, vill, vill inte stå kvar här längre än nödvändigt. Egentligen är det faktiskt tre hästar som vill flytta - två unghästar och en äldre - alla valacker och alla jättegoa (Anna vill också flytta sina små darlings).

På promenad i söndags:

Utanför hagen igår. Man kan se "profilstörningen" på hans vänstra bakben, det buktar som fram en bula där på skenan. Man skymtar även sårskorpan (ett vitt litet streck, typ) från det ena av de två parallella små rivsåren han fick förra veckan på höger bak, på samma ställe som skadan på vänster bak. Fortfarande inga allvarliga sår, men kanske jag borde tagit det som en varning?Jag försöker att fotodokumentera så mycket som möjligt av allt möjligt som vi gör (håller fortfarande på att lära mig att faktiskt ta fram kameran när det händer grejer - inte så flitig på detta som jag skulle önska dock). Tyvärr har det på senaste tiden blivit mycket sår och sårvård och här kommer lite mer av den varan. Så här såg Nadal ut idag när jag kom till hagen - ingen vidare rolig syn:Hos veterinären fick Nadal stå så här, med en massa lugnande och smärtstillande i systemet. Det var tydligen svårt att bedöva själva sårytan - Nadal ville inte sluta att vara känslig för sticken från bedövningssprutan så det tog ett bra tag att få till det:Såret, rakat och rent:Skärskadan har bara tagit i huden - inga leder eller ligament är berörda och inga fickor längs med sårkanterna (det är detta han känner efter med pinnen som han har i sin högerhand). Därmed slapp han dränage. Peangen som sitter i såret och hänger ner över hoven håller igen ett blodkärl som inte ville sluta blöda och som veterinären sedan "knöt ihop" (vad det nu betyder):Så här ser såret ut med stygnen isatta - fyra eller fem stygn blev det (uppfattade inte vad sluträkningen blev, men planen var fem). Tanken är att jag ska försöka ta bort dessa själv (med eminent hjälp av Anna) om 14 dagar.