I veckan har det blivit lek på ridbanan, dels OL och dels uppsuttet, med mycket fokus på sidvärtsrörelser såsom öppnor, skänkelvikning och sideways. Igår tänkte jag köra OL (det blåste så infernaliskt så jag ville inte riktigt sitta upp), men Nadal verkade så cool och samlad att det ändå fick bli lite ridning. Satt upp barbacka och med halsring bara (vanligtvis har jag tyglar när jag gör detta, men låter dem hänga och håller bara i halsringen, men idag hoppade jag över tyglarna). Skritt och trav där vi försökte få till sideways/skänkelvikning utan tyglar. Det var spännande och utmanande. Nadal försökte förstå och det gick bitvis bra och bitvis något förvirrat. Men det är oavsett vilket en riktigt härlig känsla att rida - och styra! - utan tyglar. Avslutades dock med en avåkning eftersom något skrämde Nadal och jag hade då till och med släppt halsringen... Ja,ja, förr eller senare så ska väl jag också bli smart. Eller nåt.
Idag red vi ut med Anna och Tulo. Provade nya vägar - försökte hitta samma väg jag red för en vecka sedan fast från andra hållet. Det är två skogsvägar som slutar i vändplaner inte så långt ifrån varandra. Jag skulle vilja knyta ihop dem för då skulle jag kunna få ihop en fin runda på ca 2,5 eller 3 mil. Det visade sig dock vara extremt stenigt, brötigt och myrigt = no go. Istället fick vi vända och rida hemåt igen, men det blev i alla fall en tur på två mil i skritt och trav (och lite galopp och på ett annat ställe lite bock, för att Nadal tyckte att det var så kul!), varav ungefär hälften var på asfalt. Nåja, jag har i alla fall insett att det är fullt görbart att ta sig till det vägnätet och sedan får jag leva med att det får bli fram-och-tillbaka-turer snarare än rundor.
Det visar sig att Nadal är dålig på att lyfta sina tassar ordenligt. Tårna var väldigt nerslipade efter ridturen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar