Micropromenad med lite galopp!

Först stod jag och bara myste medan Nadal åt. Marken var vit av snö, det snöade stilla och var helt tyst i mörkret, förutom Nadals tuggande. Hur stämningsfullt och trevligt som helst. Riktig livskvalitet och jag fick en sån där obeskrivlig tacksamhetskänsla över att jag fick vara där och uppleva detta!

Sen fick jag för mig att jag och Nadal skulle ta en micropromenad längs samma slinga som igår. Eftersom han igår gick med handbromsen i så ville jag gå samma sträcka några gånger till så att den där bromsen ska släppa nån gång, och idag skulle bli en av de gångerna. Handbromsen var fortfarande i inledningsvis, men det gick fortare att få loss den idag. Sen blev han tvärtom lite för framåt och ville helst gå före mig, och det får han ju inte. När vi så väl kom till stället jag tänkte att vi skulle vända hemåt så stannade vi till. Han hade lite hög energi och jag ville att han skulle komma ner sig lite innan vi vände hemåt. Det gick inte så bra. Istället började han galoppera runt mig på en volt, göra små levader och allmänt studsa runt - det bara lös bus om honom! Jag lät honom hållas ett tag och såg bara till att han höll sig på avstånd från mig. Helst hade jag nog velat släppa honom fri med några andra busiga hästar där och då, men det gick ju inte. Efter ett tag bad jag honom att stanna och gick fram till honom. Han var fortfarande uppjagad och den här gången tog vi några varv åt andra hållet. Till slut fick jag nog och sa ifrån, försökte få tillbaka hans uppmärksamhet och när han var någorlunda närvarande och lugn så vände vi hemåt. Med tanke på uppträdandet där vi vände så gick vändan hemåt förvånansvärt sansat till. Han lyssnade på mina förhållningar och gjorde halt när jag bad om det. Jag släppte ut honom i hagen utan andra märkvärdigheter. Promenaden tog totalt knappt 30 minuter.

Jag känner mig så otillräcklig när det blir som idag och tycker inte riktigt att jag vet hur jag bäst ska hantera det. Just nu känns det så onödigt att jag skulle ta den där promenaden med honom. Men jag kunde inte ana vad som väntade - han var så lugn och fin innan vi gick iväg. Jag oroar mig för att han inte får leka av sig i hagen, att damerna han går med är för stillsamma för Nadal. Eller så är det en bortförklaring från min sida och det handlar bara om att jag måste sätta tydligare gränser och fostra honom bättre... Åsikter, tips eller råd, någon? Eller bara några uppmuntrande tillrop?