Porcupine och uppsittning.

Februari = vår? Det känns väldigt konstigt att åka ut till stallet och mötas av lersörja på ridbanan i februari, men samtidigt tycker jag inte det är helt fel. Tyvärr var det bara halva ridbanan som var lervälling, resten var isbana under ett vattentäcke. Konsekvensen av det blev att det inte blev så väldans mycket gjort. Men så klart gjorde vi något i alla fall.

Det blev mest porcupine: flytta fram- och bakdel, backa, ta huvudet neråt, uppåt och åt sidorna. Hade tänkt köra porcupine på benen också med repet, men drog mig för att få leriga rep. Det fick räcka att repet på sticken blev alldeles tungt och ohanterbart efter en liten stunds circling, inklusive lite bommar, där vi inte riktigt förstod varandra. Nåja, han verkade så trevlig efter ett tag att jag ändå tyckte jag skulle sitta upp. Hade tagit fram både sadel och barbackapad, men det slutade med barbacka ändå. Återigen skyllde jag på leran (fråga mig inte hur den logiken gick ihop, men i mitt huvud gjorde den det då...). Vi fortsatte med samma övningar som sist: böja halsen, sen flytta framdel och till sist flytta bakdel. Jag tog hjälp av sticken på bakdelsförflyttningarna. Gick ok. Vi fick till och med några steg framåt, så det tackade jag för och passade sen på att prova bromsen. Gick jättefint idag. Nästa gång ska jag försöka komma ihåg att använda mig mer av energi upp och ner, se hur det funkar.

Här är ett par bilder från i söndags när jag och Nadal tog en paus - undemanding i solen och Nadal tar en tupplur. Sen är det en bild från idag när jag hastigt provade att fläta upp Nadals man. Inte så vackert ännu, men jag får väl träna lite då. Hans hals ser plötsligt väldigt tunn ut. Jag skyller på kameravinkeln! ;)