Igår tyckte jag att Nadal var väldigt loj när vi gick från hagen - han drog fötterna efter sig. Det är i och för sig inget ovanligt när vi fortfarande är i närheten av hagen, men sen brukar han få lite fart under galoscherna. Men inte denna dag. Väl inne i stallet fick Nadal låna en box och stå och äta i och jag kollade tempen på honom: 38,1, helt normalt. Men han har fortsatt att hosta och igår var han dessutom snorig. Alltså summerar jag att han är lite förkyld (hoppas det inte är nåt värre). Jag hoppas bara att han hinner krya på sig innan det är meningen att vi ska flytta till det nya stallet.
När Nadal ätit färdigt gick vi ut på en kort promenad (30-40 minuter) tillsammans med en stallkamrat + häst. Plötsligt var Nadals förkylning helt bortglömd och det var en väldig fart i lill-killen! Vi fick jobba mycket på detta med att inte springa före matte. Ett gäng på tre skotrar körde förbi oss. Vi hann ställa oss vid sidan av vägen så att vi kunde stå och titta på när de passerade och som tur var så var min stallkamrats häst väldigt coolt inställd till dessa ljudliga vidunder, vilket smittade av sig på Nadal som också höll god min och betedde sig som en 105 årig gubbe som varit med om det mesta. Han var så duktig!
Igår snöade det och idag fortsatte det att snöa och jag märker att jag börjar tappa tålamodet med allt detta snöande! Jag har inget emot snön, bara själva snöandet! Och min frustration lindras knappast av att jag inte kan påverka snöandet. Och så har jag fortfarande ont i huvudet av hjärnskakningen så det irriterar mig också. Tyvärr tror jag att irritationen bitvis gick ut över Nadal idag.
Vi tog samma korta promenad som igår, fast idag bara vi två. Det blev galet nästan från början. Något skrämde honom där han gick strax bakom mig. Detta gjorde att han kom galopperandes förbi mig och ner i diket framför mig. Och det var väl tur det, för snödjupet där fick stopp på honom. Sen fortsatte vi gå, men Nadal var hela tiden på tårna och lyssnade inte riktigt på mig. Ett gäng skotrar höll på att nöjesköra i grusgropen i närheten och vinden låg åt vårt håll och det var det som hade Nadals fulla uppmärksamhet. På ett ställe helt nära denna grusgrop så kan man gå längs vägen i en cirkel (eller egentligen i en trekant - tre vägar som går åt olika håll så det blir en triangel). Jag tyckte att vi skulle gå runt där några varv tills han gillade läget med skotrarna i närheten.
Det var väl en bra plan ända tills det kom en liten traktor längs banvallen alldeles i närheten. Traktorn skramlade och lät och körde dessutom inte heller vidare utan började stöka runt helt i närheten av där vi stod. Nadal försökte sticka därifrån och jag försökte få honom att stå stilla eller i alla fall röra sig på en cirkel runt mig. Till slut började jag istället gå mot traktorn och under av alla under - det var visst rätt sätt att hantera det för Nadal följde med! Till slut var vi på banvallen, på väg tillbaka till hagen, men traktorn fanns fortfarande i skogen, men nu inte inom synhåll och det gjorde Nadal nervös så han ville hela tiden springa före mig. Och jag fortsatte att försöka få honom att hålla sig bredvid/efter mig. Samtidigt som jag pulsade fram i snöhe---tet. Nä, det var ingen trevlig tur idag. Fast Nadal var faktiskt duktig - idag var det matte som inte var duktig och inte heller riktigt på humör. Och Nadal hostar och snorar fortfarande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar