Idag började jag med att bryta ihop för att sedan plocka upp mig själv och lappa ihop bitarna. Sen tog Nadal och jag en långpromenad för att upptäcka omgivningarna. Jag hade bara tänkt att ta en kort promenad, men när vi kom till viadukten som skulle ta oss till Köpis, så kunde jag inte låta bli. Nadal verkade vara på upptäckarhumör och jag var det också. Så vi testade att gå genom viadukten, som är ganska lång och smal. Första gången genom en viadukt för Nadal. Jag tänkte att det väl var ungefär som att gå in i ett obekant stall. Han verkade ungefär oberörd, så det gick bra. Väl ute på andra sidan så hade vi trafik på ena sidan och en parkeringsplats på den andra där bilar kom och for och folk gick fram och tillbaka, med glassar i högsta hugg. Alla stannade och tittade på min tjusiga pålle. Inte helt vanligt att hästar går där. Det är trots allt en cykelbana och egentligen skulle vi ju inte gå där. Men vi försökte hålla oss på gräset i alla fall. Så då var vi ju inte på cykelbanan. En pojke frågade om hästen åt glass :) Han fick en godis av mig istället att ge till Nadal. Hela familjen blev glad och pappan började ställa frågor om Nadal. Sen fortsatte vi gå. Nadal tyckte det var mycket att titta på och stannade med jämna mellanrum för att kolla ordentligt. Sen fortsatte vi gå. Efter ett tag blev stoppen fler och promenadsträckorna kortare. Tills vi kom ut i lite skogslik omgivning igen, då traskade han på igen. Sen gick vi under ännu en viadukt och kom då ut på landet igen. Vi tog grusvägen hemåt som jag vet går över två smala träbroar med trygga träräcken som staket på varje sida. Den vägen tog oss också förbi en kohage. Både broar och kor gick galant. Sen var vi nästan hemma och även sista biten gick finfint.
Jag undrar om han möjligtvis blev lite RBI vid några tillfällen. Det kan inte ha varit så farligt eftersom han trots allt kunde tänka sig att äta lite godis av grabben vi mötte, och han slukade massor med maskrosor längs med vägen också. Men personligen hoppas jag, och målsättningen är, att han kommer kunna slappna av allt mer allt eftersom sommaren går och vi fortsätter att röra oss i de omgivningarna. Det ska bli spännande att se hur han hanterar nästa promenad där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar