2010-09-25

Raindrops keep falling...

Idag bara regnar och regnar det... Men det får ju inte hindra en blivande distanshäst, eller blivande distansryttare heller för den delen! Så det var till att ta på stövlar och regnkläderna - jag har köpt ett riktigt sånt där pvc-regnställ. Det är organge med reflexer på (köpt på Jula för det väldigt facila priset av 130 riksdaler). När jag kom ut i hagen med detta regnställ så trodde hästarna att jag skulle äta upp dem! Oj, vad jag skrämde iväg dem när jag kom runt kröken och innan de fattade att det var en människa i det där orangea monstret som kom gåendes!

När jag kom fram till hagen så hade unghästarna busat upp sig själva och de var så vackra där de hoppade runt och krumbuktade sig, stegrade sig, gjorde försök till levad, hoppade bocksprång och sparkade bakut, tog några galopprepor och svängde med huvud och hals! Jag var lite orolig att de skulle gå omkull eller halka till och sträcka sig i det regnblöta gräset. Men det gick bra. Även Nadal sprang runt lite, men krumbuktade sig inte tillnärmelsevis på samma vis som damerna (2 och 4 år gamla). Jag börjar tro att Nadal är lite "fin i kanten" :) Den 18-åriga damen som går med unghästarna lyfte knappt på huvudet under hela detta uppträdande.

När hästarna lugnat ner sig någorlunda så gick jag in till dem, och trots att de tyckte det var lite läskigt så var de ändå lite nyfikna och ville komma fram och nosa på kläderna. Men de var på helspänn: redo om tigern plötsligt skulle hoppa fram ur dessa märkliga kläder! Även Nadal blev osäker och ville inte gärna bli infångad. Med lite trixande så fick jag till det till slut ändå och vi kunde gå ut i stallet och ordna med mat åt lillpojken.

Efter en kort vända på ridbanan för att repetera övningarna från i onsdags så gick vi vidare ut i skogen. Idag var det dags för en långpromenad igen och vi tog ytterligare en ny vända, den här gången söderut längs en skogsväg. Vi gick och vi gick och vi gick. Jag tror att jag hittade en liten avstickare som vi ska prova vid ett senare tillfälle, men när vi väl vände av hemmåt så hade vi inte nåt slutet av skogsvägen, så även den ska utforskas mer. Jag ser redan fram emot att rida den vägen om några år - en sträcka i skogen, som slingrar sig lite försiktigt framåt, men i huvudsak går rakt fram, inga backar och ingenting. Utmärkt för att träna en massa olika saker på! :)

Idag blev det till att träna på att gå i vattenpölar (eller mindre sjöar, som de ibland kunde misstas för). Det gick hur bra som helst. På hemvägen så letade jag reda på en stig som tog oss upp på åsen som går längs med skogsvägen. Det går även en stig längs med denna ås som gick alldeles utmärkt att gå längs med. Stenig och knotig och inledningsvis väldigt smal och slingrande mellan träd och sly. Nadal följde jättefint och höll koll på sina fötter. Vi var ute i skogen i lite drygt en timme, sen fick det räcka för dagen.

Inga kommentarer: