Glömde nämna igår att när jag kom till hagen så låg Nadal ner och vilade bredvid en av flickorna i flocken (2-årigen). Jag gick fram och myste en stund med honom medan han låg kvar på backen och hade kunnat sitta kvar där en bra stund om det inte vore för att vi faktiskt skulle arbeta lite också! Till slut ville jag således gå iväg - med Nadal. Jag satte på honom grimman medan han fortfarande låg och såsade på backen och sen fick jag jobba en del på att få honom att faktiskt kliva upp. Det är inte så lätt att få upp ca 300 kg häst som inte själv har några planer på att gå upp. 2-åringen klev upp före Nadal gjorde det, och då trodde jag att det skulle bli en "ripple-effect" så att även Nadal skulle ställa sig, men riktigt så enkelt var det inte. Nä, Nadal låg kvar tills han själv tyckte att det var dags att kliva upp!
Idag hade hästarna precis bytt hage när jag kom för att hämta Nadal. Och då menar jag precis bytt hage. Den var så ny för Nadal att han inte alls hade någon lust att följa med mig iväg därifrån. Vaddå, det fanns ju en massa grästuvor som han inte hunnit äta upp ännu eller ens nosa på! Oj, vad han kutade runt och skyndade sig att få i sig så mycket gräs han bara kunde innan jag till sist tog tag i det hela och plockade in honom.
Väl inne tog jag tag i att fixa och trixa med hans ögon igen. Fick hjälp av C i stallet som höll fast hans huvud eftersom han tycker det är lite obehagligt. I slutet behövde hon bara hålla handen lite försiktigt över nosryggen på honom - han gillade läget och väntade ut att vi skulle vara färdiga med att "plåga" honom. Han fick MASSOR med beröm och ett par äpplen för att han skötte sig så fint!
Sen var det dags för bettet igen. Nadal accepterar bettet så bra att det verkar vara något av en icke-händelse för honom. Om något så verkar han gilla att ha något i munnen för det var nästan mer klurigt att få ut bettet än att få in det i munnen på honom :) Vi får se hur länge det håller i sig, men just nu känns det bra.
Idag var alltså den stora övningen att inte bara prova bettet utan att faktiskt ha bettet i munnen medan vi gick ut på ridbanan och pysslade med lite grejer. Det gick precis hur bra som helst. Han gick runt och gäspade och undrade när arbetet skulle börja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar