Igår blev det sadling igen och jag satt upp från backen. Nadal stod kvar så fint så. Sen gjorde vi lite böja-halsen övningar uppsuttet och jag försökte få Nadal att förstå att jag ville att han skulle gå framåt, men det gick inte så vidare bra. Men ett par steg blev det i alla fall, sen slutade vi.
Innan det så lekte vi lite från marken istället. Nya hinder var uppställda för lördagens trec-träning, så vi passade på att fuskträna lite! Det blev lite slalom, hopp över häck (balar med halm - gott! sa Nadal), hopp över bäck (vattenmatta mellan två bommar), vadning genom bäck (vattenmattan på längden) samt labyrint. När han väl förstår vad jag vill att han ska göra så gör han det. Väldigt okomplicerad, villig och duktig. Jag tror också att han tycker det är roligt att vi gör lite nya saker. Hoppandet verkar han ha förstått i alla fall och att gå genom vattnet var inget problem, bara han fick dricka sig otörstig först! (Det var alltså vatten på vattenmattan också)
Idag var det då som sagt trec-träning igen tillsammans med nya hästar (och en gammal bekant från ett stall vi bodde i förut vilket var kul!). Vi tränade hindren igen och gick sedan gångartsbanan också. Han tog traven JÄTTEfint - jag är supernöjd med honom där! Lugnt och sansat och MED mig. Verkligen roligt. Skritten måste vi dock träna på, han går gärna upp i trav när jag vill att han ska länga skritten och gå kvickare. Vi var dock inte med på träningstävlingen efteråt utan då lånade jag Tulo på hinderteknikbanan, vilket var skoj, trots att jag höll på att flyga ur sadeln när han hoppade över häcken (för långa stigläder).
När alla andra åkt hem och Nadal fått vila ett par-tre timmar i hagen så tog jag ut honom på ridbanan igen eftersom han stod vid grinden och såg så längtansfull ut ;-) när jag stod där och tittade på Anna och Tulo som lekte. Vi värmde upp lite och sedan satt jag upp, barbacka idag. Målsättningen var att få honom att förstå att jag ville att han skulle gå framåt. Vi började med att gå till halmbalarna, som han gärna gick till! Sen fick Anna lägga lite godis på ett par tunnor också för att ge Nadal lite motivation och så att han skulle förstå att jag har ett syfte med det jag gör när jag sitter på honom. Sedan gick vi mellan balarna och tunnorna tills det kändes som att Nadal började förstå. Det tog inte så lång tid. Tror vi gick fram och tillbaka två eller tre gånger. Även om det var först på motsvarande fas fyra (energi upp, riktning - eller framåt - med tyglarna, smile with all four cheeks, skänkel på) som han började gå, så jag var supernöjd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar